Julmarknad

Förbereder min medverkan på Abrahamsgårdens Julmarknad i Norberg den 2-3 december. Det är verkligen flitens lampa som lyser hos mig just nu. Det känns spännande och mycket kul. Gör en del nytt och en del som jag knåpat med tidigare. Både saker för julgranen och som julklappar.

Garntomtar, julgranskarameller, pappersstjärnor, pappersgranar, hjärtan i kläde, godisstrutar i läder, trätt rönnbär på tråd, gjort björmossekvast och takdekoration,  röd "oro", dekorerat förstoringsglas, parfymgömmor och visselpipor, nyckelband, flätade silverhjärtan, kimonon i oxiderad silver med bladguld, silverhjärta med stickmönster, bronshjärtan, armband i läder och Leksandsband, hjärtebrosch i läder och Leksandsband samt en sypåse i läder.

Först när jag radar upp allt förstår jag var min tid tar vägen.

Drygt en vecka kvar vad mer kan det bli tro........Känner mig otroligt nöjd och förväntansfull.

 

Fars Dag

Min far är borta sedan många år. Just idag skickar jag särskilda tankar till honom. Den här bilden är typisk hur han såg ut i sina glas dagar. Alltid golfbyxor/knäbyxor i ett kraftigt material, tjocka knästrumpor och pjäxor. Under min uppväxt hade vi alltid minst en schäfer i huset, en ras som jag därefter älskar och högaktar trots att jag idag är ägare till taxar.

Bilden är troligtvis tagen vid någon draghundstävling i Hedemora under 50-talet. Fars namn är Anders och hunden heter Quno.

Ha en bra dag alla som är fäder till egna eller andras barn. Ni är guld värda.

"Kjol-Lykta"

Jag har idag hämtat ut ett paket från Mora Hemslöjd. Jag har köpt en lite för tidig julklapp till mig själv. Det är en "Kjol-lykta". På medföljande information stod det så här:

"Kjol-Lykta"
Ett namn som kommer från att kvinnorna använde dem som portabel värmekälla att ta med på resor i vagn och släde, även till kyrkan som skydd mot kölden innan centralvärmens tid. Den ställdes på golvet och kvinnorna slog ut sina långa kjolar över den.

Andra benämningar som jag hört och läst är "Becklykta" (när man använde beckplåt),"Kol-lykta" (när man lade glödande kol i en behållare inuti), "Spiklykta" (hålen gjordes ofta med hammare och spik), "Handlykta" (var hålen många och lite större gav de ju ljus också). I min släkt finns en gammal lyckta som jag har haft som modell, den vet jag användes när man hämtade ved i källaren till spis och kakelugnar i början av 1900-talet, redan då var den gammal. På museerna är liknande modeller från 1700-1800-talen i varierande form och utförande med eller utan mönster och dekor.

Den här lyktan är tillverkad för hand av A Paulsson, Bergsbrunna i Uppsala.

Den är så vacker.