tisdag 31 januari 2017

Tråckelstygn

Det första jag fick lära mig på syslöjden i skolan var tråckelstygn. Sticka ner nålen med tråden genom tyget och sticka upp nålen genom tyget en liten bit bredvid. Stygn efter stygn i raka leder, eller raka blev det kanske inte, såg mer ut som kråkspark. Men jag var stolt. Jag älskade syslöjd och gick till och med extra syslöjd när jag gick i fyran-femman. Vi som ville fick gå en timme extra i veckan för att sy, stygn efter stygn.

Som vuxen har jag upptäckt att dessa stygn är en konstform.

Hisako Hagiwara, en fantastisk konstnärinna från Japan utför dessa stygn. Det kallas Sashiko och är en vacker japansk broderiteknik som betyder "små stygn" genom två eller flera lager tyg. En teknik som är över tusen år gammal och användes för att lappa och laga eller förstärka slitet material.

Det är Japan och Hisako Hagiwara som gjort detta till en konstform, ett sätt att sy som jag är helt övertygad om att ha använts runt hela världen. Min mor, min mormor och kvinnorna dessförinnan använde denna teknik utan att veta att de utförde en konstform.

Jag vill inte vara sämre, jag har lappat ett par älsklingsjeans och smyckat en linneklänning.
Många stygn blev det, dessutom en egenhändigt tillverkad knapp i brons.










 

lördag 28 januari 2017

#stygnvarjedag2017 / 2017-01-28

Idag har Karl namnsdag, Konungens namnsdag. Det är några fler som heter Karl, eller Kalle, jag känner några. Hoppas de får en bra dag.

Jag har haft en bra dag. Har suttit med nål och tråd och lyssnat på en bok. Björn Hellbergs bok "Sankte Per". Suttit uppkrupen i soffan under en filt och med en hund som vill vara nära och en på fötterna.

Resultatet på projektet #stygnvarjedag2017 fick lite påfyllning. Denna syning är lite av förspilld kvinnokraft och kommer att leda till något som egentligen inte är till nytta. Men man behöver inte alltid vara nyttig. Satt även och lappade mina älsklingsjeans, snickarbyxor, lite mer av den nyttiga sortens arbete.

Att sy är skönt för själen.


fredag 27 januari 2017

Metall-leror och broderingar

Att göra silversmycken är fantastiskt roligt. Att tillverka dem i materialet silverlera är som ett trolleri. Man börjar med en lera som förvandlas till ett blänkande vackert silversmycke.

Jag arbetar med PMC silverlera (PMC= Precious Metal Clay). Materialet är mjukt och lätt att forma. Det är bara fantasin som sätter gränser. Smycket bränns sedan i ugn med hög temperatur. Silverleran sintrar då till ren silvermetall. PMC3 som jag ofta använder blir 99,9% ren silver och kallas även finsilver. 

Silvret finns i olika format, tunn som ett ark, lös som en pasta eller mjuk som en lera. Den finns som finsilver 999 och sterlingsilver 960 eller 925 silverhalt. Metalleror finns även som brons, koppar, stål och även som guld. Fantastikt roliga material att jobba med.

Att vara kreatör räcker det inte att "bara" tillverka själva smycket. Jag broderar även askar och påsar till att förvara smyckena i. Jag sätter även ihop dessa två hantverk genom att göra silverdekorationer på textila smycken och på folklore inspirerade väskor.

Handens verk är härligt och inspirerande.
Jag är utbildad PMC instruktör och håller kurser vid förfrågan.

Besök gärna min hemsida www.krickolina.com
Allt material köper jag hos www.pmc.se












fredag 20 januari 2017

#stygnvarjedag2017 / 2017-01-21

Idag är det den internationella kramdagen. Min son har födelsedag men han befinner sig 15 mil bort så vi får kramas en annandag.

Det är även den dagen då jag ska redovisa senaste veckans stygn i projektet #stygnvarjedag2017. Det går sakta framåt och jag fyller ytorna med stygn. Denna vecka blev det bland annat texten krickolina.com som är adressen till min hemsida. Jag vill gärna att den besöks så jag tar alla möjligheter att visa adressen. På hemsidan har jag en flik som heter utställningar/utmaningar. Där ligger nu även den här utmaningen.

Ha en bra dag och varma kramar till alla.




fredag 13 januari 2017

#stygnvarjedag2017 / Januari 8-14

Tidig morgon, en kopp rykande hett kaffe med ostsmörgås. En hund i mitt knä och en bredvid mig. Katten sitter på bordet och vill smaka en ostbit. Lisa Syrén pratar i radio. Vädret är minus 8 grader. Dagen ska till att börja.

Jag njuter på mina tidiga mornar. Den bästa tiden på dagen. I år får jag även brodera några stygn medans jag dricker mitt kaffe eftersom jag är med i projektet #stygnvarjedag2017. Den här veckan blev det en naken ledsen gran med tanke på tjugondag Knut. Nu är det långt till nästa jul men vi har en härlig vår framför oss då ljuset återvänder.

Ser just nu en liten tomte som blivit kvarglömd....måste plockas bort.





onsdag 11 januari 2017

Herren ger och herren tar

Livet består av att ta farväl men även att välkomna. Det är alla dessa händelser i livet som formar ens personlighet. Man kan gärna tro att man ska härdas och tåla mer men så är det inte för mig.

Ju äldre jag blir desto känsligare och blödigare blir jag. Jag känner mycket starkt även över det som egentligen inte står mig så nära. Det verkar som om skinnet blir tunnare och känselspröten blir mer mottagliga.

Jag tror nästan att jag har någon form av läckage i tårkanalen ibland. Jag gråter av sorg, av ilska, av trötthet, av hopplöshet men även av glädje, av lycka, av att jag blir rörd över något. Jag gråter även när det blåser eller är kallt trots att inte känselnerver då är inkopplad.

Det gör inget jag får gråta, jag vet, men jag blir inte så snygg efteråt.



fredag 6 januari 2017

#stygnvarjedag2017 / Januari 01-07

Så var jag igång med mitt arbete att sy stygn varje dag under året. Ofta blir det lite som andan faller in. Jag har försökt att göra ett självporträtt. Har ofta linneklänningar som hänger som ett tält över kroppen. Håret brukar stå åt alla håll i alla fall när jag vaknar.

Det är skönt att sitta på mina tidiga mornar och sy ett par stygn medan jag dricker mitt morgonkaffe. Ibland kan det bli mycket tidigt omkring klockan 05:00 ibland lite senare runt halv åtta. Därefter är det promenad med mina hundar innan påtår med eventuellt ytterligare en macka.

Skönt ibland att vara pensionär.