Dabkedansen avslutning

Den 17 maj på Norges nationaldag hade vi avslutning i Dabkedansen. Vi klädde oss färgsprakande vackert i hembygdsdräkter. Vi dansade den Palestinska dansen Dabke som vi tränat på hela våren. Därefter åt vi mycket gott. Det var blandat palestinska och svenska maträtter som falafel, humus, knäckebröd, västerbottenost-paj samt norsk mesost. Vi avslutade med kaffe och svensk chokladkaka dekorerad med palestinsk flagga.

Det blev en mycket trevlig avslutning. Vi blev svettiga efter dansen och mätta och belåtna efter maten. Framför allt lyckliga efter en fantastisk samvaro.

Ett särskilt tack till Ahmed Nezzal och Josefina Paulson som varit våra ledare.

Hoppas vi ses i höst igen.

Dabke dans träff 8

Jag blir glad, jag blir trött, jag blir svettig men jag blir riktigt lycklig när jag är på Dabkedansen. Ahmed Nezzal är en fantastisk dansare och vi får lära oss nya steg varje gång. Dansen går riktigt fort emellanåt och det gäller att hålla reda på fötterna. Lyssna på musiken, räkna till sex och komma ihåg när man ska byta steg. Det blev mycket skratt på vår åttonde träff. Vi snubblar fram men känner oss faktiskt ganska duktiga.

Dabke dansen är en arabisk folkdans och har variationer beroende var den dansas. Den vi lär oss är från Palestina.

Vi har mycket kvar att lära och jag längtar till nästa danskväll.

Tack Ahmed för att du är så pedagogisk och duktig. Vi kommer att klara det här "ganska" bra.

Dabke pass två

Tisdag kväll och pass två i den arabiska folkdanskursen Dabke. Ahmed Nazzal fanns på plats och Josefina Paulson som vanligtvis spelar svensk folkmusik på nyckelharpa är en given elev.

Ny steg men grundstegen fanns där. Ibland sakta, ibland med stora steg, ibland med nigningar och ibland fort med hopp och stamp med foten. Vi gick igenom stegen bit för bit. Det gick ju bra, Sedan skulle vi sätta ihop dem och det gick väl skapligt. Till sist med musik, då blev det kaos. Ahmed fick börja om igen, sakta bit för bit, sätta ihop stegen och sedan med musik.......samma resultat kaos.

Vi har faktiskt en eller två pausar. Mycket korta och inget "go-fika" utan dricka vatten och torka svett är det som gäller.

I slutet av kvällen släppte Ahmed nyheten att vi ska uppträda en 6 maj på "Kulturnatta" i Sala.  Det kommer att bli så roligt, men ack så nervöst. Vi har ju bara börjat lära oss denna främmande dans. Men det SKA gå. Jag får leta reda på lämplig musik och börja träna hemma.

Lapp-Nils Polska går ju inte....hittade något på YouTube...Men tusan så fort det går.

 

Ahmed och Josefina

 

Dags att börja Ahmed som leder dansen snurrar med sin fläta

 

Lugnt och metodiskt visade Ahmed stegen

Två par fötter redo att börja

 



 Mina fötter som snubblade ibland

Det här ser väl lovande ut

Det ser ut att vår ledare ger upp...men han kollar bara sin musikapparat.

 

Det är vårt "fika"

Folkdans / Dabke

Igår kväll började jag kurs i folkdans. Nej inte polska utan det här är dabke som är en traditionell arabisk dans som är vanlig i Syrien, Palestina, Irak, Jordanien och Libanon. Jag läste på nätet att Dabke ska bokstavligen betyda "trampa med benen". Och det var det vi gjorde.

Vi lärde oss 6 steg. Man står i rad eller i ring och håller i varandras händer eller axlar. Vår danslärare är Salabon Ahmed Nazzal som kommer från Syrien. En fantastisk kille som lugnt och tydligt visade oss stegen om och om igen till Palestinska toner.

Hur svårt kan det va!.... 6 steg.  Man börjar på 5: lyft vänster ben, 6: trampa ner vänster fot, 1: trampa ner vänster fot i kors över den högra, 2: ett steg med höger fot åt sidan, 3: ett steg med vänster fot 4: ett steg med höger fot, 5: lyft vänster ben, 6: trampa ner vänster fot.....och så vidare.

Det blev fel hela tiden, räkna till sex, komma ihåg att börja med vänster på ettan trots att man slutat med vänster på sexan. När jag blundade och försökte lyssna på musiken kunde jag komma in i stegen hjälpligt. Sedan blev det att försöka kliva stegen lite snett och stampa till med foten, ibland kanske hoppa vid vissa steg. Då blev det för mycket. Jag kom av mig och även vissa av de andra. Det blev tumult, fniss och skratt.

Det var otroligt roligt, jag blev svettig trött och lycklig. Tack Josefina Paulson som bjöd in mig. Jag ser verkligen fram emot nästa vecka.