"Kjol-Lykta"

Jag har idag hämtat ut ett paket från Mora Hemslöjd. Jag har köpt en lite för tidig julklapp till mig själv. Det är en "Kjol-lykta". På medföljande information stod det så här:

"Kjol-Lykta"
Ett namn som kommer från att kvinnorna använde dem som portabel värmekälla att ta med på resor i vagn och släde, även till kyrkan som skydd mot kölden innan centralvärmens tid. Den ställdes på golvet och kvinnorna slog ut sina långa kjolar över den.

Andra benämningar som jag hört och läst är "Becklykta" (när man använde beckplåt),"Kol-lykta" (när man lade glödande kol i en behållare inuti), "Spiklykta" (hålen gjordes ofta med hammare och spik), "Handlykta" (var hålen många och lite större gav de ju ljus också). I min släkt finns en gammal lyckta som jag har haft som modell, den vet jag användes när man hämtade ved i källaren till spis och kakelugnar i början av 1900-talet, redan då var den gammal. På museerna är liknande modeller från 1700-1800-talen i varierande form och utförande med eller utan mönster och dekor.

Den här lyktan är tillverkad för hand av A Paulsson, Bergsbrunna i Uppsala.

Den är så vacker.