Brickbandsvävning

Vissa dagar är mycket bättre än andra. Idag var en sådan dag. Jag har varit på kurs och lärt mig väva band med hjälp av brickor. Kursen hölls av Louise Ström från Spångmurs, www.spangmurs.se. En fantastisk kunnig kursledare som visade hur vi  skulle varpa och sätta upp en väv samt hur vi skulle hantera brickorna för att få fram olika mönster till våra band.

Att väva med hjälp av brickor är en mycket gammal textil teknik. Man har hittat fynd i Italien daterade 800 f.Kr. I Norden är det tidigaste fyndet daterat 200 f.Kr och hittades i en mosse i Danmark. Det är hissnande att tänka sig. Det är med ödmjukhet jag tar in denna kunskap.

Det var inte helt lätt att lära sig och det kommer att behövas en hel del träning. Mönstervariationen är stor och imponerande. Tusen tack Sala Slöjd & Hantverksförening som arrangerat kursen och tusen tack Louise Ström från Spångmurs som delade med sig av sin kunskapsskatt.

Väver lite nu........struntar i TV:n.
PS. Min vävning är bild nummer 7, som fick lite varierande bredd.

Samernas nationaldag

Idag den 6 februari firas Samernas nationaldag som har firats sedan 1990-talet.

De traditionella samedräkterna och smyckena är fantastiska och ger upphov till inspiration. Jag slås ofta hur närbesläktade folktraditioner är. Dräkter från Dalarna och Hälsingland med sin färgprakt och pråliga smycken påminner mycket om andra folkdräkter som till exempel Samerna, Norge och en hel rad med andra länder.

Här har jag sytt ett leksandsband på min linneklänning. Jag har en mobilväska i kläde (valkat ull), en kjolsäck i kläde med silverdekoration, en sjal vävd med entrådigt moragarn samt ett bronssmycke med en katt (tillverkad i Goldie Bronze, bronslera från Polen).

Jag skulle kunna säga just idag att det är en sameinspirerad klädsel.
Sanning är att det är Dalarna som har inspirerat mig....., och Norge, Balkan, Ryssland, Mexico...

ett bevis att vi alla är besläktade. Klänningen är sydd i Italien, en World Wide Outfit.

Trasmattan

Trasmattan har använts på våra golv sedan 1860-talet. Det var då man började använda trä istället för linnelump när man tillverkade pappersmassa. Kvinnorna uppfann då trasmattan för att kunna ta hand om lumpen. Inget fick förfaras. De klippte tygtrasorna i remsor och vävde mattor av dem. Mattorna täckte de mycket dragiga kalla golven.

Innan trasmattan kunde männen spotta varhelst på golven, men nu blev det slut på det. Det infördes särskilda spottlådor och efter ett tag spottkoppar för männen att spotta i.

Mattorna vävdes oftast i tuskaft med linvarp som senare ibland ersattes av bomullsvarpen. Mattorna blev mer eller mindre färggranna beroende på vilka trasor man fick tag i. Trasmattan har idag fått nytt liv igen, vi använder dem i våra torp. och sommarstugor och ibland även i hemmen. Mattorna har även blivit mer konstnärligt utförda med tiden.

Jag har en syster, Birgitta, som kan väva fantastiskt fina alster, bland annat mattor. Här är bild på två stycken. Den blårandiga har storlek 70 x 145 cm och den brunrandiga 70 x 230 cm. Båda kommer att finnas på Abrahamsgårdens Konst & Hantverksbutik i Norberg.

Välkomna!