Min gamla kärlek

Så har jag fått träffa honom igen, min gamla kärlek Steffi, vi träffades redan 2013. Jag vet inte om känslorna är besvarade men det gör inte så mycket glädjen att se honom igen var enastående. Vi ses inte så ofta trots att han bor i Broddbo på Norrängens Alpacka  som inte är så långt från Sala. Steffi är faktiskt en alpacka, den vackraste med sin bruna mjuka ull.

Under tiden 1-6 september 11-16 visas vandringsutställningen Ull för livet på Kulturkvarteret Täljstenen i Sala. Sala Slöjd & Hantverksförening visar en hel del hantverk som till exempel skinnberedning spinning och tovning med mera. Lördag söndag 1-2 september är det Hantverksmarknad med en hel del utställare. Under helgen kommer även alpacka ull och skinn att visas upp. Det bästa av allt, tre alpackor kommer på besök mellan 11-14 och alla får då glädjen att se dessa fantastiska djur i verkliga livet.

Vi ses Välkomna!

Armband med fiskskinn

På www.clurigt.se finns armbandbaser i skinn i olika färger i Tärnsjö läder. Baserna heter Band-it har färdiga hål så det är mycket enkelt att sy.

Det är så  roligt att kunna variera med band eller annat. De som nu har blivit klara är ett med hemgarvat fiskskinn och tenntråd samt ett med mer traditionellt utseende med tenntrådsfläta.

Det är bara att låta fantasin flöda fritt.

Min vävstol

Min vävstol står nerplockad och lutad mot väggen i garaget. Till inget nytta just nu. Det finns en tanke att den någon gång kommer upp igen, men jag måste se till att dygnet får fler timmar först. Tänk att tiden aldrig räcker till.

Tur att jag har vänner som väver. Jag har fått i gåva en så vacker disktrasa som är vävd. Synd nästan att använda den som trasa. Dessutom två tjocka härliga grytlappar. Tack Berit.

Trasmatta och sittunderlägg har jag införskaffat på Skapande Händer i Sätra Brunn. En konsthantverksbutik som har så mycket fint.

Under veckan 1-6 september, 11-16 kommer både Berit och Skapande Händer att finnas på Kulturkvarteret Täljstenen i Sala. Där finns vandringsutställningen Ull för livet och under helgen pågår hantverksmarknad med massor av aktiviteter.

Vi ses där!

De små små detaljerna

Det är de små, små detaljerna som gör det som ni kan se på min senaste väska/ kasse.

Väskans framsida är sydd med små, små sashiko stygn eller förstygn, eller tråckelstygn. Botten är ett bomullstyg och jag har även sytt på små lappar. Baksidan är ett mjukt underbart renskinn. Väskan är fodrad och har ett axelband dekorerad med ett grönt Leksandsband. Ytterligare en liten detalj är de dekorativa öglorna som handtagen är fastsatta på, skinnet är från Tärnsjö och öglorna från Sala Laser. Den ena har även mitt bomärke.

Jag är så nöjd med resultatet.

Kom till Gården i Svartådalen 2018

En av sommarens höjdpunkter är Kom till Gården i Svartådalen. En hel del gårdar öppnar för att visa sina verksamheter. I år började vi med att besöka Verkligeheten en kaninproducent med en gårdsbutik. Här träffade vi en hel del intressanta djur både stora och små. Bengan Gås blev förtjust i mig och följde med när jag promenerade runt på gården. En charmerande herre. Inköp av bland annat ägg och rökt kaninkött.

Därefter blev det Fallinge Torp där det finns många får. Här visades vallning av fåren med gårdens vallhundar. Tyvärr blev det inga bra bilder av detta intressanta skådespel. Ytterligare några inköp gjordes, grönsaker och Änga Gårds goda kryddor. Vi åt en super god hamburgare från Gröna Hagars Kött innan vi ställde kosan hem igen.

 

 

Bistro Skjutshållet Norberg

Kvalmigt varmt åska i luften, och jag vill inte laga lunch.

Bistro Skjutshållet i Norberg fick bli lösningen denna dag. Vi kan nog räkna oss som stamgäster här. Trevligt bemötande och mycket god mat. Maken åt laxpudding med skirat smör och jag en ekologisk potatissallad med kallskuren marinerad skinka. Efter maten en rabarberpaj med vaniljsås och kaffe. Bedårande gott.

Tack Kerstin och Micke. Ses snart igen.

Släkt-träff

Ernst och Elna Gustafsson födda i slutet av 1800-talet är orsak till att vi träffades igår. Det var många av mina kusiner med barn och barnbarn. Ernst och Elna är farfar/morfar och farmor/mormor till oss kusiner.

En av mina kusiner har forskat i vår släkt och presenterade ett gediget material. Det var så spännande att höra berättelser om gruvarbetare som är den genomgående ådran i vår släkt. En av kusinerna är än idag gruvarbetare i Garpenberg. Jag känner mig också delaktig på sätt och vis i gruvarbetaryrket genom mitt engagemang i Sala Silvergruva (projektet Sala världens djupaste silversmycke, blogg, facebook och instagram).

En av de många spännande berättelser är att på Ernsts sida fanns en anfader som har sålts på aktion. Ernst och Elna träffades när de jobbade på var sin bondgård i Jönvik och där började vår släktsaga kan man säga. Vi som minns dem har varma och fina minnen av två underbara människor.

Jag vill särskilt tacka min kusin med fru som öppnade sitt hem utanför Leksand för oss. Dalarna syntes i varje vrå i huset och i den fantastiska utsikten. Stort tack även till min kusin som forskat i vår historia och min systerson som var honom behjälplig.

Ingen fest utan gråt. Den yngsta medlemmen i träffen fick sina händer omplåstrade på grund av ett par alltför snabba springskor.

Sol, regn åska, god mat och mycket prat om minnen. Tack alla, hoppas vi snart ses igen.