Årets höjdpunkt

Jag är nyss hemkommen från årets höjdpunkt. PMC lärarträff i Uppsala. Vi träffas en gång per år och får lära oss nya tekniker och finslipa sådant vi redan kan under ledning av Gaby och Rolf Friberg. Det är alltid ett härligt gäng som återses. Vi arbetar hårt men det är också mycket skratt och glädje. Jag är nu fylld av inspiration inför höstens kurser.

Det kommer att bli kurser med, silver på olika sätt, göra ringar, metalltrådsarbeten, formglas, sterlingsilver, olika metalleror samt ett antal armband.

Är ni intresserade hör av er.
krickolina@home.se, 0767-90 36 40

Detta är formglas och metalltråd

Tamarillo

Jag har hittat en för mig ny frukt/grönsak som heter tamarillo. Den låg och frestade mig till köp i fruktdisken på Konsum i Sala. Röd och vacker var den och väl hemkommen tog jag en tugga. Hmmm..den var lite besk och jag slog upp den på nätet för att läsa vad jag köpt.

Tamarillo är släkt med potatisen och tomaten. Den kallas även trädtomat och växer i träd som kan bli upp till 5 m höga. Ursprungligen kommer den från bergstrakterna i Peru. Skalet är beskt (det kände jag) och äts skalad/skållad. Fruktköttet är saftigt med en söt-syrlig smak. Tamarillos passar som frukt eller grönsak i sallader eller som tillbehör till ostbrickan. Den går utmärkt att grilla men passar inte till söta efterrätter.

Det är så spännande med nya smaker.

Ulliga bollar

Jag har många fantastiska hantverkare runt mig. Ingegerd Jansson från Broddbo är en mångsysslare och gör bland annat fantastiska bollkuddar. Efter en privatkurs hos henne har även jag provat på att göra bollar.

Ingegerd berättade att bollkuddar knöts på regementen under andra världskriget och det var mest män som var utövare. Det var även en  aktivitet på sanatorium och sjukhem. Ett fantastiskt sätt att göra ulliga bollar.


Tack Ingegerd för en trevlig dag och att du delade med dig av din kunskap.

Så här blev mitt första resultat, vad jag ska ha dem till?...vet inte än.

Jag använde Järbo entrådiga ullgarn

Jag knöt med lingarn

Det var spännande att börja klippa upp

Istället för att ånga bollarna sprejade jag på vatten och torkade med hårtorken. Fungerade jättebra

Min avvikande färg var inte tillräckligt mycket för att synas i bollen.

Fantastiska Anna

Mästerslöjdaren och brodösen Anna Wengdin från Sala berättas det om i senaste numret av tidningen Hemslöjd. Ett underbart reportage av Jenny Damberg som tillsammans med fotografen Alexander Mahmoud gjort en levande och intressant beskrivning av Anna. Hennes broderingar är helt fantastiska och har visats på olika utställningar på bland annat Liljevalchs och finns nu på Sätergläntans utställning under namnet Mästerslöjdare.

Anna Wegndin är för mig en aldrig sinande källa för inspiration. När jag betraktar hennes alster fylls jag av en nyfikenhet och de utmanar mig att prova nya vägar i egna arbeten.

Tack Anna du är en av de bästa.
Jag rekommenderar er att köpa tidningen Hemslöjden nummer 3.2013

Konst och Hantverksrunda

Färnbo Byalag anordnade Konst- och Hantverksrunda i helgen 10-22 augusti. Det var många stationer och jag var stationerad vid Skapande Händers butik i Sätra Brunn för att visa smycketillverkning av metalleror.

Helgen bjöd på skapligt väder och många besökare. Jag hann smita in på en station på hemvägen vid Hörnsjöfors gamla kvarn. Där blev vi välkomnade av damer i hembygdsdräkt. Tänk vad hembygdsdräkt kan lyfta en aktivitet till att bli riktigt genuin och trevlig. Jag köpte en otroligt vacker hemvävd duk i lin som hade inslag av handspunnet lin från år 1884. Man kan riktigt känna tidens vingslag.

Jag önskar fler aktiviteter med hembygdsdräkter.

Skapande Händer vid Sätra Brunn

Välkommen till Hörnsjöfors och Kvarntorget

Två stickerskor i hembygdsdräkt i Hörnsjöfors

Avesta Art

En utställning full av mystik, ljus mörker och spöklik musik.

Varje år arrangerar Avesta Art i det gamla järnbruket i Avesta  invid Dalälven. Den är verkligen sevärd och berör alla sinnen. Det är med klappande hjärta man vandrar i de mörklagda rummen full av historiska detaljer från en svunnen tid tillsammans med nutida konst. Temat är just "Heart and Brain". Man berörs och överraskas.

Jag kan verkligen rekommendera att göra ett besök, www.verket.se .

Entrén till Verket och Avesta Arts utställning är magnifik

Maria Nordin "In your hands"

Jernverkets interiör, i dessa transporterades den heta järnmalmen

Lee Yongbeaks blommande soldater "Angel-Soldier"

Tomas Nordberg " Ett stycke tid"

En lysande grön glassko

En del av konsten kan skrämmas lite

Besynnerliga skapelser finns i Verket

Skorstensfejartekniker Micke

Förenklat Sotar Micke har varit på besök i torpet utan kurpis (sotarmössan). Han sotade vår skorsten och gjorde brandbesiktning, och det blev godkänt. Vi bjöd på lanken (kaffe) och fick lära oss en hel del intressant om yrket som har funnits i flera hundra år. Under 1300 talet nämner Magnus Eriksson vikten av sotning i stadslagen och behovet av brandskydd.

År 1525 brann palatsen Tre Kronor och Karlberg och tre år senare fick kungliga slottet sina egna sotare. En sägen säger att sotarna räddade slottet från att brinna ner under drottning Christinas tid på 1600 talet. Därefter fick sotarna riksvapnet i bältets spänne. I dag ett bevis på att man blivit färdig skorstensfejare.

Micke berättade även om den årliga festivalen som äger rum i Santa Maria Maggiore i  Italien. En festival där sotare från hela världen träffas. Man paraderar genom gränderna och festar tillsammans. Där byts inte bara vänskapsband utan även till exempel knappar. Micke hade en dansk knapp i sin skjorta.

Vi får inte glömma det hemliga sotarspråket "knoparmoj" där vi idag har kvar några ord i vårt vardagsspråk; brallor (byxor), kosing (pengar) och dojor (skor). Det finns cirka 500 ord till.

Tack Micke du ger heder åt ditt yrke och din arbetsgivare; Bergslagens Sotning & Ventilation AB

Micke brann verkligen för sitt yrkes historia

Bältet med riksvapnet

Mässingslod och kejs (sotarviska skulle jag säga)

Detta är en virra

Sotaren bar knapp med riksvapnet på

Bytesknapp från en dansk sotare under festivalen i Santa Maria Maggiore