Ryggsäck i läder

Det är så roligt att påbörja nya projekt. Man tar sig an projekten med stor energi och nyfikenhet. Det är inte lika roligt att förvalta sina pinaler, lappa och laga, men jag gör det också.

Denna ryggsäck har varit i min ägo otaliga år och är härligt sliten. Den är i renskinn och som ni vet skinn blir bara vackrare med åren och håller i princip hur länge som helst. Dock har min ryggsäck gått sönder i en av sömmarna och jag använder denna söndag förmiddag till att sätta en skinnlapp över revan.

Det blir bra och jag är nöjd.

Marie-Louise Sundqvist

Min favoritkeramiker heter Marie-Louise Sundqvist Uppsala. Hon har sina produkter på Öster Om Ån. Jag är ägare till en hel del alster som hon har tillverkat; skålar muggar och annat. Jag älskar hennes produkter. Det är sorgligt när något går i kras, men jag kastar INTE. Jag limmar ihop skärvorna och kan använde dem till att förvara olika saker i trots skavankerna.

Lördagen den 2 februari åker jag till Uppsala. Jag ska gå på hennes utställning "Leva Leka Lera, Leka Lera Leva" på Sysslomansgatan 1 i Uppsala. Offentlig värd är Uppsala Konstnärsklubb och Lilla Fabriken Marie-Louise Sundqvist.

 

Det ska bli så roligt, längtar.

 

Här är bilder på lite kraschat men även helt.

 

 

 

Tulpanens dag 15 januari

Detta är en dag som påminner om att våren är på antågande. Det är kallgrader men klarblå himmel och solen är bedårande.

Dessutom är det TULPANENS dag. Denna blomma som är så lätt att älska. Den är vacker i alla sina färger och gneket är så mysigt när de ska sättas ner i en vas. Idag blir det ett besök på blomsteraffären för att förse mitt köksbord med en vårbukett.

Jag har ett barnbarn som snart fyller 17 år. Hon och även hennes syster har alltid älskat att rita. Denna teckning har hon gjort när hon var 3-4 år. Dessa vackra tulpaner har blivit en brodering. De är så fina.

2019 Januari Stoppar vantar

Januari är en fattig månad. Jag har plockat fram alla mina stoppgarner för att laga ett par hemstickade älsklingsvantar. Inser att jag har många förpackningar som har några år på nacken. Anledningen är att när det är dags att laga något så hittar jag inte mitt stoppgarn och då köper jag nytt. Jag har gjort så ett antal år. Nu har jag samlat alla på samma ställe och inser att det är ganska många. Alla är inte med på bilden, totalt har jag 20 förpackningar. Kan tänkas att det kan dyka upp några fler. Inte undra på att kassan många gånger är skral. Det kostar att ha dåligt minne och dålig ordning så att man inte vet vad man äger.

Nåväl jag kan se det som en investering.

Studiebesök på Arlanda

Så var jag äntligen på Arlanda igen, min gamla arbetsplats. Helt underbart, jag hade pirr i kroppen och kände mig nästan förälskad. En bland de häftigaste och intressantaste arbetsplatser man kan tänka sig.

Mycket hade hänt på Arlanda, butiker och restauranger hade byts ut, nya hade kommit till och andra hade försvunnit. Men några fanns faktiskt kvar sedan "min" tid.

Det blev lunch i Sky City, rundvandring i B- och A-piren, taxfreebutiken och sedan ut mot Pir F. En snabbsväng till terminal 4 sedan fika på Sky innan avresa till Sala. Hann tyvärr inte med terminal 2 och 3 denna gång.

Margareta Engström lotsade mig runt och jag fick sedan hennes egenhändigt skrivna bok "Mörker". Började läsa redan innan tåget lämnat Arlanda.

Tusen tack Margareta för en underbar dag och så roligt att träffa andra gamla arbetskamrater som Lisa och Annette. En toppendag.

Nu kryper jag upp i soffan och läser vidare.

 

 

Gôm ett av Härjedalens delikatesser

Även i år kom ett brev på posten från en kär vän från Härjedalstiden; Sotar'ns dotter Birgitta, som skickat något av det bästa jag vet; GÔM. (Uttalas lite mitt emellan ö och å.)

Det var när jag bodde i Härjedalen som jag först kom i kontakt med denna delikatess. Jag "moläter" detta , menas att jag frossar, ingen annan hinner med att smaka. Det smakar lite som messmör och ser ut som en soppa med messmörsklumpar i. Visst låter det gott. Det tar lite tid att göra eftersom det ska kokas hela dagen. Det är med stor ödmjukhet och njutning jag intar denna delikatess.

Tusen tack Birgitta.
Jag har än idag receptet kvar på Sotar'ns pepparkakor, bland de godaste.

Sala Slöjd & Hantverksförening

Att vara med i en förening är både lärorikt och berikande. Sala Slöjd & Hantverksförening är en mycket aktiv förening med engagerade medlemmar. Det är medlemmarna som gör föreningen och vi delar frikostigt med oss av våra kunskaper på våra måndagsträffar.

Så var det dags igen för årets julgröt med skinksmörgås på Kulturkvarteret Täljstenen. Otroligt gott som vanligt och denna dag är årets höjdpunkt.

Anna Wengdin inspirerade genom att lära oss att sy en godispåse att behålla själv eller ha som "give away". Det blev ett vackert intarsiabroderi i kläde som vi satte fast på en påse. Jag kommer att behålla min påse själv, så vacker.

Tack Anna för all inspiration. Och tack för god spis.